Svanen byggdes i Svendborg på ön Fyn i Danmark och blev sjösatt år 1919. Men hon var direkt från början ett fartyg med otur eller ”Olycksskeppet” som hon kallades redan av den förste ägaren.
Den 40 m långa, fyrmastade motorskonaren som var byggd av ek, furu och bok kostade nämligen mer än hon smakade. Flera gånger innan hon gick under sprang hon antingen läck eller gick på grund med rep. Kanske var det därför hon bytte ägare under några omgångar och den sista var ett rederi i Smögen.
Den sista september år 1956 var hon lastad med pappersmassa och var på väg norröver och hade fått hjälp av lots att navigera i mörkret utanför Ålbäcksgrund. Dock gjorde lotsen en kostsam felbedömning i mörkret när den mätte avståndet till ön Munken. Skonaren rände därför med full fart rätt upp på ön. Fartyget fick sådana skador att den blev vattenfylld, men besättningen kunde ändå hoppa i livbåten. Kanske hade underhållen varit så dyra under årens lopp att det inte hade räckt till en bra livbåt, för även den fylldes med vatten. Tur i oturen hade kocken ombord ändå sinnesro (eller vetskap om livbåtens status) tagit med sig en kastrull som de kunde ösa ur vattnet som läckte in under sin färd till Oxelösund.
Kaptenen hade försökt söka hjälp när fartyget gått på grund över radio men misslyckats, så därför fick han söka upp dem vid land. Lotsarna och kaptenen begav sig tillbaka till Munken (nu i en bättre båt) och fartyget för att se vad som kunde göras. De säkrade henne med vajrar som sattes fast i nedborrade öglor i berget och tog över det som ansågs vara av mest värde.
Ett antal år senare bestämdes det att masterna skulle bärgas, vilket man gjorde för att sedan spränga sönder skonaren till sin sista vila.
Idag består vraket i stort sett av två kraftiga utfallna skrovsidor samt en bottensektion. Djupet ligger från ca 3 m där delarna av fören ligger ner till 15 m vid resterna av aktern, så det kan vara ett bra avrostningsdyk om man vill.
Med lite fantasi så kan man ändå förstå att det var ett ganska lång och brett vrak och det ligger stora, kraftiga träbalkar huller om buller. Värt att notera är också att det var Sveriges sista fyrmastare. Vet man historien bakom är det ett vrak som är värt ett besök. Gör det gärna med oss i DK Aquatic!
